Klara Peters Bastin är 24 år och bor i ett sekelskiftshus i Gamla Enskede. Hon studerar historia på Stockholms universitet, jobbar på museum och har gjort något ovanligt: hon lever sitt liv så nära 1930-talet som hon någonsin kan. Originalplagg från epoken, säsongens husmanskost, tidsenliga lampor och möbler, och inte minst gamla filmer fyller hennes vardag. På Instagram-kontot @klaras.antikvariska har hon byggt en publik på över 60 000 följare som följer resan dag för dag. De enda nya prylarna hon släpper in är sådana som inte fanns på trettiotalet, till exempel en mobiltelefon.

Hur gamla filmer blir vardag

För att komma nära epoken plockar Klara fram fler saker än garderoben. Hon väljer film, musik och tidningar från trettio- och fyrtiotalen och låter dem fylla rummet på samma sätt som möbler och porslin. Att se en svartvit filmrulle med dåtidens skådespelerskor blir då både underhållning och ett slags studiematerial. Språket, gesterna och inredningen i filmerna ger henne ledtrådar som inte finns i historieböckerna. Gamla nummer av tidningar som Husmodern fyller på från sitt eget håll, med matrecept och annonser från samma år. Det är en bra påminnelse om att film alltid varit ett dokument över sin tid.

Estetiken bakom intresset

Klara talar gärna om silhuetterna, färgerna och materialen från eran och menar att det är där tjusningen ligger. De dragen syns tydligt i svensk 30-talsfilm med skådespelerskor som Tutta Rolf och Inga Tidblad. Även importerade Hollywoodklassiker som spelades på svenska biografer ger samma intryck, från Greta Garbos roller och framåt. Genom att studera hur kvinnor rörde sig och pratade på vita duken får hon också ett bredare grepp om kvinnohistoria, sitt valda specialområde. Det blir filmvetenskap utan att hon kallar det så. Just blandingen av nöje och forskning är förmodligen en del av varför kontot vuxit så snabbt.

En liten subkultur som växer

Hon uppskattar att runt 200 personer i Stockholm lever ungefär som hon, vilket är förvansvärt mycket för en så smal nisch. (Hennes egen teori är att Sverige har en fördel: utan krig på hemmaplan har gamla grejer fått ligga kvar uppe på vinden.) Marknaden för vintage är därför ovanligt stark, både för kläder och för gamla filmrullar. Hennes konto inspirerar fler unga att leta efter filmer, möbler och tidningar från tidigt 1900-tal. För filmälskare är det också en bra påminnelse om hur mycket levande historia som faktiskt finns kvar (och hur lätt det är att börja gräva själv). Och kanske får några nya tittare upp ögonen för svensk filmskatt från en bortglömd period.