Kajsa Ekis Ekman är en av Sveriges mest omskrivna journalister och författare. Född 1980 i Stockholm har hon byggt en karriär kring skarpa analyser av könsroller, kapitalism och geopolitik. Hennes texter är analytiska och ibland polemiska, men alltid välgrundade och välresearchade. Hon tillhör den generation svenska skribenter som inte är rädda för att ta ställning och utmana etablerade sanningar. Det är något som gjort henne till en av landets mest omdiskuterade kulturpersonligheter.

Från litteraturkritik till samhällsröst

I tolv år, mellan 2006 och 2018, jobbade hon som litteraturkritiker på Dagens Nyheter. Hon recenserade skönlitteratur och facklitteratur och fick ett brett läsarskap bland kulturintresserade. Det var en period som slipade hennes analytiska skrivstil och gav henne inblick i det svenska kulturlivet på hög nivå.

Senare grundade hon tidskriften Parabol, där hon idag är chefredaktör. Förutom det skriver hon regelbundet i Aftonbladet och norska Klassekampen (vilket är en ganska ovanlig kombination för en svensk skribent). Hennes texter täcker allt från feminism och sexköpslagar till ekonomisk politik och internationella konflikter. Det är svårt att sätta in henne i ett enda fack.

Hennes viktigaste böcker

"Varat och varan" debuterade 2010 och handlar om prostitution och surrogatmödraskap som marknadsmekanismer. Boken gavs ut på fem språk och satte Ekman på den internationella kartan. Kritiker och aktivister världen over reagerade starkt på dess teser om kroppen som handelsvara.

"Skulden" (2013) analyserar eurokrisen sedd från Aten och är en av få svenska böcker om den grekiska finanskrisen. Boken visar hennes förmåga att förklara komplexa ekonomiska skeenden på ett begripligt sätt. "Om könets existens" (2021) granskar könsidentitetsteori ur ett feministiskt perspektiv och har skapat livlig debatt i Sverige och internationellt. Hennes böcker har sammantaget nått läsare i över tio länder långt bortom Skandinavien.

Priser, aktivism och global räckvidd

Hon har tilldelats Sara Lidman-priset 2015, Leninpriset 2020 och utmärkelsen Årets Svensk-Grek 2014. Det är priser som speglar bredden i hennes engagemang, från litteratur och feminism till solidaritetsrörelser. Erkännandena bekräftar att hennes arbete tas på allvar i många olika sammanhang.

År 2015 deltog hon i Ship to Gaza-aktionen och hölls sedan frihetsberövad en vecka i ett israeliskt fängelse. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier och stärkte hennes profil som aktivist utanför det skrivna ordet. Med över tusen föreläsningar på svenska, engelska, spanska och franska och ett TED-talk om kapitalism med nära 300 000 visningar är hennes röst verkligen global.